Häromdagen fick redaktionen för Celloskapet ett skannat dokument som visade sig vara en så kallad adress, ett litet häfte med karikatyrer som överlämnades tillsammans med – får man anta – presenter och blommor vid ett 50-årsfirande. Det intressanta var att detta häfte enligt uppgift sammanställts eller överlämnats av ”Cello”. Frågan är nu: är det Olle Carle som varit i farten med penna och kritor, eller kan det vara någon annan som kallar sig Cello? Titta gärna i det bifogade häftet (pdf-fil) och döm själv!
Filen kommer från Jan-Ulric Sjögren som är sonson till Josef Sjögren, född 1901 och en av grundarna till Västerdalarnas orkestersällskap (Jag antar att det är samma sak som Malungs orkestersällskap). Det var Josef som hyllades med denna vackra adress.
Så här svarade redaktören på Jan-Ulrics brev:
Mycket spännande fråga. För det första verkar det ju oklart när det här hyllningshäftet (eller vad man ska kalla det) kom till. Varje karikatyrteckning är ju daterad 1928, medan det finns en datering 1951 och dedikation på 50-årsdagen.
Teckningarna har utförts av en person, vars signatur jag tolkar som Wiberg och det naturliga vore ju då att det är denne Wiberg som också är ”Cello” i det här sammanhanget. Om man tittar på avbildningen av den person som kallas ”Cello” i själva häftet, är denne med sitt hårsvall och skarpa drag inte på något sätt lik Olle Carle.
Hur kommer det sig då att någon år 1928, när Olle Carle var endast 19 år gammal, kallade sig Cello? Kanske har det att göra med romanen ”Kvartetten, som sprängdes” vilken kom ut 1924 och blev en stor framgång för författaren Birger Sjöberg. Där finns nämligen en romanperson som kallas Cello – därför att han spelar detta instrument – och det kan ju ha inspirerat i det här fallet.
Det var mina funderingar, kanske finns någon läsare som kan hjälpa till ytterligare. Jag försöker mig på en publicering på Celloskapet, så får vi se!