Olle Carle, ordvitsens okrönte kung bland svenska kåsörer.
Ett skamligt förbisett författarskap hyllas här. Det finns inte något formellt Celloskap (ännu), men vi är några stycken som gillar Olle Carle högt och rent och undertecknads förhoppning är att vi i alla fall ska kunna hålla minnet av honom vid liv. Har du minnen eller material med anknytning till Cello, är du mer än välkommen att höra av dig.
Om man idag överhuvud taget känner till Cello, så är det ordvitsandet som lyfts fram. Visst vitsade Cello och han var den obestridlige mästaren. Men en del citat ur Cellos böcker ger en bild av en i det närmaste surrealistisk författare. Det handlar absolut inte enbart om ordvitsar utan många kåserier handlar i hög grad om satir på hög nivå med mänskliga svagheter i fokus – inte så mycket samhällsproblem. Vardagen bjuder på tillräckligt mycket absurditet för att det ska räcka och bli över. Det finns också en stor glädje i välskrivna texter.
Olle Carle föddes i Torsås, men inledde sin bana som kåsör och revyunderhållare i Karlskrona och Ronneby. Han flyttade några gånger inom landet – helt enkelt där han som ung journalist kunde få jobb och hamnade så småningom i Stockholm. Han förekommer också på en del skivor, både som sångare i några jazzorkestrar och som ”ståuppare” innan det begreppet var uppfunnet – nämligen som ”snarkologiprofessor”.
Ingemar Lönnbom, Karlskrona
16 comments for “Om Celloskapet”